facebook-icon.jpgKennel Chiron Phone.jpgKennel Chiron Mail.jpg
Hem Våra Hundar Valpar Rainbow Heaven Resor Kontakt

Lure Coursing

För allra första gången i svensk hundsport/lure coursing historia så hade det svenska Landslaget Podenco Ibicenco representerat i truppen i år!

Med sex hundar anmälda ifrån Team Chiron åkte vi hem med 1/3 av medaljerna....

En helt osannolikt fantastisk resa - och att ha träffat så väldigt många duktiga hundar ifrån stora delar av Europa är en mycket trevlig upplevelse.

High Lights

Guldmedalj tikar - Chiron's Working On A Dream
Guldmedlaj hanar - Chiron's Human Touch
Silvermedalj hanar - Chiron's I'm A Rocker
6e plats tikar - Jakona's It Happened In Vegas


Mor o Far - Hjälp mig!!! Ingenting får man lov att göra här.

Jag har så många idéer till ändringar i inredningen, men mina nya människor vill inte lyssna på det örat. Jag som bara vill se lite kreativ förändring här i huset. Mina människor började ju i höstas och rev ner väggar och byggde nya, så jag tänkte bara hjälpa till lite med det som de inte fått klart. Ja, JAG tycker ju inte att det ser klart ut iallafall.

Dessutom så gömmer (ha, trodde dom já) de så mycket spännande saker uppe på borden. För att inte tala om dessa långa hyllor som står längs väggen och är jättehöga. Där i finns det massor med spännande saker. Fast det är underligt, så mycket saker som det finns kvar till mina människor så måste de ändå banna mig för att jag bara tittar (och smakar, fast bara smakar LITE) på det som jag når. Nu når jag i och för sig allt utom det som finns på de två översta hyllorna, och jag jobbar i hemlighet på en taktik för att klara av detta också. Jag lovar att berätta för er direkt när jag lyckats.


Min matte tog med bara mig ut häromdagen. Först tyckte jag att det var ju jättekul att bara vi två skulle ut och leka, men efter en stund började jag ana oråd. Helt plötsligt kom det en jättestor bil och stannade bredvid oss. Matte ville att jag skulle gå in i denna bilen och eftersom hon inte är så bra på att klara sig själv så fick jag ju offra mig och eskortera henne. Vi hann knappt komma in förrän vi blev kastade in i väggen, ja det kändes så i alla fall, och väldigt vingligt var det.

Till slut hade vi gått nästan längst bak i den stora bilen och jag tänkte att nu, nu så är det klart. Men inte heller. Där fick jag klamra mig fast i golvet allt vad jag kunde medan matte talade om för mig hur duktig jag var. Hon lät lite nervös så jag slängde upp rumpan bredvid matte och lade mig i hennes knä med hela kroppen. DET var mysigt, och matte blev mycket lugnare hon också. Hon andades lugnare (eller kanske det var för att hon inte fick någon luft? Det var ju lite varmt där inne) och sedan så skulle vi plötsligt gå ur bilen. Eller var det buss hon kallade det?

Äntligen, tänkte jag, lite frisk luft. Men det varade inte länge, för sedan skulle vi åka en plåt-låda som hon kallade spårvagn. DET var ruskiga saker kan jag berätta, men man träffar väldigt många trevliga bekantskaper när man är ute på uppdrag. Och de allra flesta tycker att jag är SÅÅÅÅ underbar. Det känns gott för självförtroendet, kan ni tro.......


Jag hittar i Centrum. Jag hittar till korvkiosken i Centrum. Där finns det korvar med bröd. Den äldre farbrodern i korvkiosken han började nästan sjunga när han fick se mig. Jag förstod inte riktigt dialekten, men "Stor, stor pojke behöver mycket viagra" och en hel tallrik full med kebabkött - det förstod jag. Gubben gillade mig. Skarpt.

När jag sedan dessutom svalde ett par pepperoni till dessert så blev han alldeles euforisk över denna stora, stora pojke och gav mig ännu en tallrik med viagra. Eller kebabkött. Sedan tog vi en promenad genom Centrum och åkte hem med en annan stor bil. Buss, menar jag. Denna bussen gick raka vägen hem utan att vi behövde byta och det var ju skönt. Matte upprepade flera gånger att hon trodde att jag skulle sova hela kvällen hemma. Vad tror hon att jag är gjord av egentligen? Sömnpiller?

Det är hon själv som har döpt om mig till Damp. Hon säger att jag måste ha damp, så numer så kallar hon mig för Dampen. Jag tog mig en riktigt skön tupplur på ca 57 minuter och sedan jagade jag livet ur Italienaren under ett par timmar.


Jag vet inte vad det har tagit åt matte nu om dagen. Hon verkar tro att jag måste göra som hon säger. Och det fungerar ju ända tills vi inte har samma uppfattning om vad som behöver göras. Kloklippning. Har ni någonsin hört talas om någonting så befängt? Klippa av mina klor? Stympa mig och göra mig försvarslös? Mina klor är mina, och dem skall hon bara hålla sig ifrån.

Dessutom så säger hon att jag skall ligga stilla. Frivilligt ligga still och låta mig få fötterna avhuggna? När vi hade slagits en stund så tar hon till sitt trumfkort. Hon ropar på husse. Han (jag är säker på att det var på hennes order) håller mig i halsbandet så jag inte kan kasta mig loss utan att strypa mig. Hur kan någon av mina människor behandla mig på detta viset? Är det inte mycket lättare att låta bli mina fötter istället?

Va? Lättare att stå still och få det avklarat? Är inte ni heller riktigt kloka? Man måste ju hålla på sina principer. Jag tog ordentlig sats när belöningen med grisörat kom, och så hoppade jag så högt jag kunde. Mitt i prick! Jag skallade matte mitt i ansiktet, fick mitt öra och gick segrande ur denna striden. Jag lyckades möblera om lite i hennes mun med min klockrena träff. Det var nu inte riktigt meningen, men ett litet synligt bevis på min revansch kan hon ju ha. Det rättar nog till sig igen. Kanske.


Husse har så mycket prylar inne på kontoret och jag har inte alls lika mycket roliga saker, så jag var där i morse när matte började med sitt morgonpyssel. Tyvärr så skulle matte in till datorn innan jag var klar med husrannsakan där inne. Matte har hotat med att låsa in mig på toaletten igen. "Helkaklade väggar, säger hon. Får se vad du kan hitta på med dem." Om hon bara visste vad jag kan. Fast det gör hon nog vid det här laget.

Får man verkligen hota sina små hjärtan med sådana saker?


Jag var på semester hos min kompis Gylfve några dagar. Det var kul! Gylfve och jag leker ute ca 15 timmar om dygnet. Varför slösa bort tiden med att sova? När man ändå går in ett tag så kan man ju äta upp High Chaparall - kaktusarna. Det river dödsskönt i kistan, som djungelboken skulle säga.

Sedan kan man studera fågelburen på byrån ingående. Om man går riktigt nära så flyger de omkring där inne. Det ser riktigt roligt ut. På sena kvällar så kan man motionera fiskarna också. Man putter och putter på deras skål så att den gungar ordentligt, och om ni bara visste vad de simmar fort då! Katter finns det också, men de uppför sig inte som Tarzan som finns hemma, så dem har jag inte vågat spela boll med ännu.

Det finns så mycket mer som händer här och jag har så mycket roligt som skall prövas. Det är lite svårt att komma åt datorn här i huset, men jag skall försöka hitta en lucka lite då och då så att ni får höra om utvecklingen här nere. Jag har iallafall definitivt vuxit om Aslan nu! Korvgubben har rätt - jag är en STOR, STOR pojke.

Tror att vi åker ner till stan någon dag igen och äter lite kebab. Det var gott. Bättre än de stearinljus jag hittade här hemma häromdagen.

Vet ni att Vicks Starka Halstabletter finns med honungsmak nu också? Dem tycker jag ni skall prova. Gör halsen mjuk och len igen efter att man tuggat i sig Italienarens plastmatskål. Det är ingen kvalitet på sakerna nu för tiden. De går sönder och spricker bara man tittar på dem. Nåja, kanske lite mer än bara tittar - men inte mycket mer. Inte alls.


Woff till mor och syskon och hälsningar till alla kända och okända

Damp a la Odin




Hälsotester  -  Health tests

 

Tävlingsresultat  Show ​& Lure Coursing

 

Lure Coursing 
Simulerad harjakt efter en plastpåse...

Barmarksdrag

Kan Podenco Ibicenco dra? Det är ju en jakthund...

Viltspår

Agility med Irländsk Varghund

Du kommer att träna och kanske till och med tävla i klassen Large, samma grupp som alla hundar med en mankhöjd över 42,99 cm! Odin var 93 cm hög...

 

Länkar

.

Sök

Skriv in det du vill söka efter här