facebook-icon.jpgKennel Chiron Phone.jpgKennel Chiron Mail.jpg
Hem Våra Hundar Valpar Rainbow Heaven Resor Kontakt

Lure Coursing

För allra första gången i svensk hundsport/lure coursing historia så hade det svenska Landslaget Podenco Ibicenco representerat i truppen i år!

Med sex hundar anmälda ifrån Team Chiron åkte vi hem med 1/3 av medaljerna....

En helt osannolikt fantastisk resa - och att ha träffat så väldigt många duktiga hundar ifrån stora delar av Europa är en mycket trevlig upplevelse.

High Lights

Guldmedalj tikar - Chiron's Working On A Dream
Guldmedlaj hanar - Chiron's Human Touch
Silvermedalj hanar - Chiron's I'm A Rocker
6e plats tikar - Jakona's It Happened In Vegas


OOOPSS I DID IT AGAIN  som hon den lilla amerikanska sångerskan sjunger.

Ja, det var ju förstås inte riktigt meningen att det skulle bli riktigt på detta viset i slutändan. Men när man lever sitt liv i ögonblickets ingivelse händer det någon gång emellanåt att det kanske inte blir riktigt som man tänkt sig. Mor skulle väl kanske uttryckt det som att jag inte har någonting att tänka med, men henne skall ni inte lyssna på.

Det hela började med att jag faktiskt hade en baktanke om att starta en motionskurs för mor med den lite speciella inriktningen ”jaga Odin”. Annars är det ju alltid jag som får se till att hänga med i hennes tempo när vi är ute i spåret och löper.

Det tog några dagar att hitta någonting lämpligt att sätta fart på henne med. Men så en eftermiddag när hon redan var lite lagom uppjagad för att inte hinna i tid till någonting vad det nu var, så fick jag mitt tillfälle. Eftersom hon redan var uppvärmd så brydde jag mig inte om finesserna, jag dök rakt in på upploppet och fick igång henne på 0,5 µs.

Det enda som behövdes var den där döda lilla godbiten som jag spanat in tidigare. Nu hade det blivit riktigt fint marinerat och var väldigt mört. För att vara säker på att mor förstod reglerna i denna nya motionslek så tog jag upp en ordentlig bit, lyfte huvudet högt och tuggade så att benen kraschade mellan tänderna medan jag hela tiden höll ett noggrant öga på i vilken riktning mor befann sig.

Sedan gick det fort. Tror att mor gjorde 0-220 km/h på ½ sekund. Men jag var snabbare, det kan ha lite att göra med att jag har fyra ben att hålla balansen med medan hon bara har två. Det har sina fördelar ibland att ha ett stöd i varje hörn när man måste kasta sig fram och tillbaka med korta tidsintervaller.

Nu vet jag ju att mor är envisare än en trimmad jakthund när hon sätter den sidan till, så det gällde att hinna få i sig hela bytet innan leken tog slut. Inte ens min optimistiska natur tillät mig att fundera över chansen att få en möjlighet att kunna hämta lite mer i halvtid, det gällde att få i sig den biten jag fick med mig från början. Det var lite mer besvärligt än jag räknat med att hålla fart i mor och samtidigt kunna njuta av detta lilla extra tilltugg på kvällskvisten.

Det blev kanske inte så noga tuggat den sista delen på benet, men i alla fall så var mor både riktigt upprörd och riktigt genomvärmd. Förstod inte riktigt varför hon var tvungen att bli så ilsk på mig. Är det verkligen riktigt rättvist att bara hon skall få bestämma vilka lekar som vi skall leka? Och dessutom hörde jag henne säga att det snart var dags att börja med intervall träning när vi var ute i spåret sist. Detta var bara intervall träning. 500% fart framåt och byt håll, och så om igen.

Måste erkänna att det sved lite i min själ när jag förstod att mor tog detta som ett personligt angrepp på sina pedagogiska ledaregenskaper. Jag skulle ju bara hjälpa henne att hitta lite nya lekar som vi kunde alternera med.

Det var lite svårt att hoppa över alla hinder och krypa igenom tunnlarna och så där senare på kvällen. Det var visst därför mor hade varit lite uppjagad redan när vi gick ut. Det var avslutningstävling på Agilityn. Kanske hon inte menade mer än hälften av vad hon sa att hon skulle göra med mig när jag lät henne få tag på mig (efter att sista biten var svald). Det var kanske mest tävlingsnerverna? Eller?

Vi får hoppas att hon inte kommer ihåg allt vad hon lovade att hon skulle utsätta mig för, för då lever jag nog inte månaden ut. Trotts den något drastiskt påfyllda magen så tog vi oss igenom hinderbanan och mor berättade senare i veckan att vi slutade på 4:e plats. Inte illa för någon som det skrattades åt i smyg när vi började i våras!

Inte för att det har något som helst samband med min lilla ”jaga Odin” –lek, men jag har varit lite krasslig i veckan som gått. Till slut tog mor mig till nåder igen och i fredags åkte vi till det fina hotellet ”Den Blåa Stjärnan” som har specialiserat sig på att inkvartera oss fyrbenta ädlingar.

Först fick jag vänta på att bli inskriven, jag har hört sägas att ju längre man får vänta på att få service på ett ställe desto bättre klass har det, och ni må tro att detta är ett fint ställe om man skall gå efter det. Sedan fick jag klättra upp på borden också, nästan som agilityn men nu skulle jag ligga stilla också, det brukar jag inte göra på kursen. Men mor sa att jag var duktig så jag tyckte det var bäst att göra som hon sa denna gång. Det svider till ibland i min godhjärtade själ fortfarande när jag tänker på hur hon missuppfattade min lilla lek-uppfinning.

Sedan fick jag gå till min svit, där får inte mor följa med mig. Jag har speciella personer som tar hand om mig då. Jag fick dricka vatten genom tassen igen, har ni gjort det någon gång förresten? Det går mycket fortare att få i sig vattnet när man kan dricka både genom tassen och med munnen. Och det behövdes nog att det gick lite fortare, för jag har liksom inte riktigt hunnit få i mig lika mycket som jag brukar de sista dagarna eftersom det kom ut där bak lika fort som jag fick i mig det.

Fast jag måste säga att mor inte tyckte så särskilt synd om mig de första dagarna, muttrade något om att jag allt fick skylla mig själv och gott kunde ha det eländigt en dag eller två. Så till slut beslöt jag mig för att det nog var dags att sluta äta så att hon tog sig tid och pysslade om mig lite. Och då gick det fort, skall ni veta. Det var inte många tuggor jag behövde uppoffra, hälften på kvällsmålet och frukosten dagen därpå. Sedan har mor mage att döma mig för att jag väljer en fredag innan storhelg.

Det är klart att man väljer en storhelg om man nu ändå skall åka på det fina Hotellet för djuren. Vem som helst kan ju åka dit mitt i veckan, men det är ju bara vi som har lite känsla för det dramatiska som ser till att det sker inför en viktig helg. Dessutom är jag övertygad om att servicen är bättre när det är dubbelt så dyrt att bo där. Eller vad tror ni?

Jourhavande föreståndare hade inte riktigt mors pedagogiska modell att förklara vad han ville att jag skulle göra när jag skulle upp på bordet senare på kvällen igen. Han hade gett mig något äckligt för att kunna studera min mage, som han sa. Eftersom han inte kunde kamouflera eländet bättre (mor brukar åtminstone använda salami eller entrecote när det är något hon skall ha i mig) tyckte jag att han gott kunde få jobba lite med att få upp mig på bordet. Jag kan uppfylla mors profetia om att det är tomt mellan öronen på mig med bravur, när det passar mig.

Hörde sedan att han sagt till mor att ”kontraströntgen visade inget mer än vad vi misstänkte, men att få honom dit det var inte lätt skall du veta” när han beklagade sig över utfallet med bord-övningen. Mor bara log lite smått och tittade på honom. Tror att hon förstod ganska väl hur det gått till.

Jag tror inte att jag skall leka ”jaga Odin” lekar på riktigt samma sätt igen. Det var faktiskt lite jobbigt att ha så ont i magen. Trodde inte att det skulle fastna på det viset i magen och göra mig riktigt sjuk. Inte ville jag bli sjuk heller, så mycket förstår nog mor i alla fall. Tänkte väl att det går ju bra med allt annat jag stoppar i mig, så vad skulle det kunna vara för skillnad med lite välmarinerat viltkött?

Kanske andra bakterier än dem som finns i sockar, trosor, mobiltelefoner och guld? Det skulle kunna vara så att det går bra så länge man håller sig till ”familje-bakterier”? Fast då undrar jag varför mor blir så upprörd över sockorna varje gång de försvinner för henne. Jag brukar kalla det för en tarm-kur. Har hört att man skall göra det regelbundet för att hålla ordning på magen. Mor använder örter, jag använder sockar. Olika metoder, samma resultat – rensa rent och hålla ordning. Fast min modell går fortare, mor håller på i veckor åt gången. Jag väntar till nästa gång det är dags för den lilla privata stunden och sedan är det klart. Vid behov upprepas bara kuren.

 

Ja, ja det blir väl lite annorlunda semester för mor och mig i år. Hon mumlade om att jag just har spenderat semester-kassan på Hotellet och nu får jag nöja mig med vatten och bröd under sommaren. Ni kanske kan tala lite förstånd med henne när vi syns i midsommar? Det är ju liksom inte för att vara elak som jag ställer till det, om man säger så.

Det där med att ta det lugnt under sommaren, det var kanske lite förhastat av mig att säga så. Det går väl att vänja sig vid värmen också, eller???? Mor kan ju få för sig att jag tänker bli ordentlig om jag avstannar allt för mycket i mitt skapande och fixande….

 

Ännu en gång,

Blöta pussar ifrån Damp




Hälsotester  -  Health tests

 

Tävlingsresultat  Show ​& Lure Coursing

 

Lure Coursing 
Simulerad harjakt efter en plastpåse...

Barmarksdrag

Kan Podenco Ibicenco dra? Det är ju en jakthund...

Viltspår

Agility med Irländsk Varghund

Du kommer att träna och kanske till och med tävla i klassen Large, samma grupp som alla hundar med en mankhöjd över 42,99 cm! Odin var 93 cm hög...

 

Länkar

.

Sök

Skriv in det du vill söka efter här